Nöjesvirveln

Lena Dahlman från Hagfors i Värmland var teatertokig redan som barn. Men en bruksjänta kunde ju inte syssla med teater. Pengar till utbildning fanns inte. När hon var 17 år rymde hon med sin kusin Nisse till Stockholm. Han låg i lumpen där. Lena hade fem kronor på fickan och gick till Nalen som hon hört så mycket talas om. Hon hann bara innanför dörrarna innan Nalens legendariska chef Topsy Lindblom kom fram till henne och undrade om hon ville vara med i skönhetstävlingen Tusenskönan. En förutsättning var att hon uppträdde i baddräkt, så hon blev tvungen att ringa hem och be att få låna sin mammas baddräkt.  Lena Dahlman (1938-2016) Den blonda 17-åringen från Hagfors vann och utnämndes till 1957 års Tusensköna. Priset var en pokal och en tusenlapp.  Koreografen John Ivar Deckner fanns på plats i publiken under Nalenfinalen. Han erbjöd Lena statistjobb på Oscarsteatern om hon var villig att lära sig dansa. Hon nappade på anbudet, slet som ett djur och övade dans åtta timmar om ...

Varje stad med självaktning har sin egen revypappa. I Gävle var det Lars Sigvard som under många år svarade för den traditionella nyårsrevyn. Hans karriär sträcker sig tillbaka till slutet av 1940-talet då han anmälde sig till en amatörtävling utanför Ljusdal som han lyckades vinna. God tvåa kom Gösta Nordgren, senare riksbekant som "Snoddas". Lars Sigvard har glatt Gävleborna med såväl revyer som operetter, han har turnerat i folkparkerna, varit allsångsledare och uppskattad firarvärd i lokalradion. 1980 hette Lars Sigvards nyårsrevy "Go´natt Gävle", en föreställning med lokala giftigheter, ömsom råsopar och eleganta stick. Precis som en riktig lokalrevy ska vara. Som gästartist hade Lars Sigvard engagerat sin gamle turnékamrat Tjadden Hällström från Norrköping.  Tjadden hade mycket att göra i revyn och gestaltade såväl lille prins Carl-Philip som statsministerfrun Solveig Fälldin.  För övrigt medverkade paret Majvor och Snuffe Swedén, Åsa Holmgren och Gunilla Häll...

1985 prickade Curt Peterson in ännu en publikframgång i Borås. Från Göteborg hade han lånat in Sten-Åke Cederhök som medregissör och publikmagnet. Nyårsrevyn fick heta "Jubel i Klutariket", en blinkning till Cederhöks populära TV-program "Jubel i busken". Och jublades gjorde det verkligen i Bäckängsskolans stora aula med plats för 952 åskådare. Peterson kunde räkna in 27 utsålda hus när revyn var färdigspelad. Förutom Sten-Åkes egna monologer och kupletter skojades det med ämnen som bl.a. TV:s vinprovare, gympande hemmafruar och sjukhusets akutmottagning.  Sprattlarna från Lindome bjöd på fartfyllda dansnummer och bland de lokala aktörerna kan nämnas bl.a.  Charlie Oscarsson, Henry Augustsson och Marion Sigge.  "Årets Boråsrevy - Sten-Åke Show! Curt Peterson, revypappa i Knallestaden, har lyckats med konststycket att få Sten-Åke Cederhök, 72 år, att ställa sig på revyscenen igen. Och det lyfter verkligen den här föreställningen - jag har svårt att tänka mig att...

1974 var det tio år sedan revykungen Karl Gerhard gått ur tiden. Sonen Per Gerhard, teaterchef och regissör på Vasan, ville uppmärksamma detta med en hyllningskavalkad till sin far. Många var tveksamma och undrade om det var möjligt att sätta upp en Karl Gerhard-revy utan Karl Gerhard själv? Hans elegans, utstrålning och mästerliga framförande av sina kupletter levde fortfarande kvar i mångas minnen. Per Gerhard handplockade en ensemble där var och en fick framföra sina personliga tolkningar av Gerhards ibland rätt svårsjungna texter. All form av försök till imitation var bannlyst. Hjördis Petterson, Jan Malmsjö, Siw Malmkvist, Martin Ljung och Stig Grybe blev alla bedårande barn av sin tid. Därtill kom fyra snygga och dansanta flickor. Gunnar Svensson ledde en liten orkester på fem man. Mago gjorde både kostymer och dekor. För dansnumren svarade den utmärkte koreografen Gordon Marsh. Per Gerhard stod för urvalet av materialet. Han hade sållat bland 25 revyer och över 4 000 visor. Revy...

Alltsedan televisionens barndom har julen varit en av våra största TV-helger. Vi innesluts i en mysig julvärld där nyhetsprogrammen är de enda gluggarna utåt mot den andra världen, det oroliga klot som så bjärt kontrasterar mot helgens budskap om frid. En julafton i TV rymmer många traditionella inslag, naturligt nog när det är fråga om vår mest traditionsförankrade högtid. Julhelgen 1975 utgjorde inget undantag. Ljuslågor och marschaller lyste, julkalenderluckor öppnades, julsånger och hymner fick sin tid och Kalle Anka och annan lättare förströelse fick sin. I båda kanalerna rådde en väl avvägd balans mellan det andäktiga och glättiga.  Lars Orup hade fått hedersuppdraget att vara årets julvärd i TV1, han slösade inte med leenden men var trygg och trivsam i sin roll. Bosse Larsson bjöd för första gången på "Julnygammalt" tillsammans med Bröderna Lindqvist. Bland gästartisterna fanns Polarna med Jörgen Edman, Svenne och Lotta m.fl. "Julnygammalt" kom att bli ett åt...

Bertolt Brecht skrev sin folkliga komedi "Herr Puntila och hans dräng Matti" under ett besök i Finland sommaren 1940. Historien är baserad på berättelser av den finländska författaren Hella Wuolijoki.  Godsägaren Puntila är en suput. Full och glad är han allas bästa vän. Han anställer arbetare han avskedat dagen innan. Han förlovar sig med fyra damer samtidigt. Han lovar bort sin dotter Eva till sin dräng Matti. Men när han sedan nyktrar till grips han av ruelse och blir hård som flinta. Allt skär sig. Arbetarna lommar iväg igen. Fästmöerna får korgen. Matti återförs till sin underordnade roll som dräng och är inte längre aktuell som svärson. Den nyktre herr Puntila vill att dottern ska gifta sig med en diplomat. Nykter är Puntila en känd kugge i det kapitaliska maskineriet och lika otrevlig som han var trevlig när han var full. Matti står till slut inte ut och lämnar sin husbonde och förenar sig med sina kamrater ur arbetarklassen. Regissören Fred Hjelm svarade för en bejubl...